Och nu, just som jag postat denna post, snubblar jag över en blogg som synes helt ägnad Sebalds bok Austerlitz, med nytagna fotografier av någon som förefaller resa i Austerlitz (och Sebalds fotspår). Melankolin fladdrar in i rummet med den där alldeles speciella Sebaldkänslan i släptåg!
